Kemiska rör och ventiler är en oumbärlig del av kemisk produktion och är länken mellan olika typer av kemisk utrustning. Hur fungerar de 5 vanligaste ventilerna i kemiska rör? Huvudsyftet? Vilka är ventilerna för kemiska rör och kopplingar? (11 typer av rör + 4 typer av kopplingar + 11 ventiler) kemiska rör dessa saker, en fullständig förståelse!
3
11 huvudventiler
Anordningen som används för att styra vätskeflödet i rörledningen kallas en ventil. Dess huvudsakliga funktioner är:
Öppna och stäng rollen – avbryt eller kommunicera med vätskeflödet i rörledningen;
Justering – för att justera vätskeflödet i rörledningen, flöde;
Strypning – vätskeflöde genom ventilen, vilket resulterar i ett stort tryckfall.
Klassificering:
Beroende på vilken roll ventilen har i rörledningen kan den delas in i avstängningsventil (även känd som jordventil), strypventil, backventil, säkerhetsventil och så vidare;
Beroende på de olika strukturella formerna kan ventiler delas in i slussventiler, kägleventiler (ofta kallade Cocker-ventiler), kulventiler, fjärilsventiler, membranventiler, fodrade ventiler och så vidare.
Dessutom, beroende på produktionen av olika material för ventilen, och är uppdelad i rostfritt stålventiler, gjutstålventiler, gjutjärnsventiler, plastventiler, keramiska ventiler och så vidare.
Olika ventilval finns i relevanta manualer och exempel, endast de vanligaste typerna av ventiler presenteras här.
①Kulventil
På grund av den enkla strukturen, den lätta tillverkningen och underhållet används den ofta i låg- och medeltrycksrörledningar. Den installeras i ventilspindeln under den runda ventilskivan (ventilhuvudet) och ventilhusets flänsdel (ventilsätet) för att uppnå syftet att avbryta vätskeflödet.
Ventilspindeln kan justeras med hjälp av gänglyftet och ventilens öppningsgrad, vilket spelar en viss roll i regleringen. Eftersom ventilens avstängningseffekt är beroende av ventilhuvudets och sätesplanets kontakttätning, är den inte lämplig för användning i rörledningar som innehåller fasta vätskepartiklar.
En kulventil kan användas enligt mediets egenskaper för att välja lämpligt material för ventilhuvud, säte och skal. Om ventilen är skadad på grund av dålig tätning eller om huvud, säte eller andra delar av ventilen är skadade, kan man använda lätt kniv, slipa, ytbehandla och andra metoder för att reparera och använda den för att förlänga ventilens livslängd.
②Slussventil
Den är vinkelrät mot mediets flödesriktning med hjälp av en eller två plana plattor, och ventilhusets tätningsyta används för att uppnå syftet med stängning. Ventilplattan lyfts för att öppna ventilen.
Platt platta med rotation av ventilspindeln och lyft, med storleken på öppningen för att reglera vätskeflödet. Denna ventilmotstånd är litet, god tätningsprestanda, arbetsbesparande, särskilt lämplig för rörledningar med stor kaliber, men slussventilstrukturen är mer komplex, fler typer.
Beroende på stamstrukturen finns det öppen stam och mörk stam; enligt ventilplattans struktur är den indelad i kiltyp, parallelltyp och så vidare.
Generellt sett är kilventilplattan en enda ventilplatta, och parallelltypen använder två ventilplattor. Parallelltypen är enklare att tillverka än kiltypen, har bra reparationsförmåga och är inte lätt att deformera, men bör inte användas för transport av föroreningar i vätskeledningar, utan snarare för transport av vatten, ren gas, olja och andra rörledningar.
③Kepventiler
En plugg är allmänt känd som Cocker, det är användningen av ventilhuset för att sätta in ett centralt hål med en konisk plugg för att öppna och stänga rörledningen.
Enligt olika tätningsformer kan pluggen delas in i packningsplugg, oljetätad plugg och packningsfri plugg. Pluggens struktur är enkel, med små yttermått, snabb öppning och stängning, enkel att använda, lågt vätskemotstånd och enkel att tillverka som trevägs- eller fyrvägsdistributions- eller omkopplingsventil.
Pluggens tätningsyta är stor, lätt att slita på, arbetsam att byta, svår att justera flödet, men den skärs av snabbt. Pluggen kan användas för vätskeledningar med lägre tryck och temperatur eller medium som innehåller fasta partiklar, men bör inte användas för vätskeledningar med högre tryck, högre temperatur eller ånga.
④Strålventil
Den tillhör en typ av kulventil. Ventilhuvudet har en konisk eller strömlinjeformad form, vilket bättre kan styra flödet av reglerade vätskor eller strypning och tryckreglering. Ventilen kräver hög produktionsprecision och god tätningsprestanda.
Används huvudsakligen för instrumentkontroll eller provtagning och andra rörledningar, men bör inte användas för viskositet och fasta partiklar i rörledningen.
⑤Kulventil
Kulventil, även känd som kulcentrumventil, är en typ av ventil som utvecklats snabbare under senare år. Den använder en kula med ett hål i mitten som ventilcentrum, och förlitar sig på kulans rotation för att styra ventilens öppning eller stängning.
Den liknar en kontakt, men är mindre än kontaktens tätningsyta, har en kompakt struktur, är arbetsbesparande vid omkoppling och används mycket mer än en kontakt.
Med förbättrad precision i tillverkningen av kulventiler används kulventiler inte bara i lågtrycksrörledningar, utan har även använts i högtrycksrörledningar. På grund av tätningsmaterialets begränsningar är det dock inte lämpligt för användning i högtemperaturrörledningar.
⑥ Membranventiler
Vanligt förekommande är gummimembranventiler. Ventilen öppnas och stängs med ett speciellt gummimembran. Membranet kläms fast mellan ventilhuset och ventilkåpan, och skivan under ventilskaftet pressar membranet tätt mot ventilhuset för att uppnå tätning.
Denna ventil har en enkel struktur, pålitlig tätning, enkelt underhåll och låg vätskebeständighet. Lämplig för transport av sura medier och vätskeledningar med suspenderade fasta ämnen, men bör generellt inte användas för högre tryck eller temperaturer över 60 ℃ i rörledningen, och bör inte användas för transport av organiska lösningsmedel och starkt oxiderande medier i rörledningen.
⑦ Backventil
Även känd som backventiler eller backventiler. De installeras i rörledningen så att vätskan bara kan flöda i en riktning, och omvänt flöde är inte tillåtet.
Det är en typ av automatisk stängningsventil, det finns en ventil eller gungplatta i ventilhuset. När mediet flödar jämnt öppnar vätskan automatiskt ventilklaffen; när vätskan flödar bakåt stänger vätskan (eller fjäderkraften) automatiskt ventilklaffen. Beroende på backventilens olika struktur är den indelad i två kategorier av lyft- och svängtyp.
Lyftventilens klaff är vinkelrät mot ventilkanalens lyftrörelse och används vanligtvis i horisontella eller vertikala rörledningar; en roterande backventil kallas ofta vippplatta, och vippplattan är ansluten till axeln på sidan. Vippplattan kan roteras runt axeln. En roterande backventil installeras vanligtvis i horisontella rörledningar och kan även installeras i vertikala rörledningar med liten diameter, men var uppmärksam på att flödet inte är för stort.
Backventilen är generellt tillämplig på rörledningar med rent material, eftersom den inte bör användas för material som innehåller fasta partiklar och har en viskositet. Lyftventilens stängda prestanda är bättre än svängventilens, men svängventilens vätskemotstånd är mindre än lyftventilens. Generellt sett är svängventilen lämplig för rörledningar med stor kaliber.
⑧ Fjärilsventil
En fjärilsventil är en roterbar skiva (eller oval skiva) som styr öppning och stängning av rörledningen. Den har en enkel struktur och små yttermått.
På grund av tätningsstrukturen och materialproblem är ventilens stängningsprestanda dålig och används endast för reglering av lågtrycksrörledningar med stor diameter, vilket vanligtvis används vid överföring av vatten, luft, gas och andra medier i rörledningen.
⑨ Tryckreduceringsventil
För att reducera medietrycket till ett visst värde för den automatiska ventilen, ska det allmänna trycket efter ventilen vara mindre än 50 % av trycket före ventilen. Detta innebär att mediet huvudsakligen förlitar sig på membran, fjäder, kolv och andra delar av ventilmediet för att kontrollera tryckskillnaden mellan ventilklaffen och ventilsätesgapet för att uppnå syftet med tryckreducering.
Det finns många typer av tryckreduceringsventiler, vanliga kolvar och membrantyp två.
⑩ foderventil
För att förhindra korrosion av mediet behöver vissa ventiler fodras med korrosionsbeständiga material (såsom bly, gummi, emalj etc.) i ventilhuset och ventilhuvudet. Fodermaterial bör väljas utifrån mediets egenskaper.
För att underlätta fodringen är fodrade ventiler oftast tillverkade av rätvinklig typ eller direktflödestyp.
⑪Säkerhetsventiler
För att säkerställa säkerheten vid kemisk produktion finns det i rörledningssystemet under tryck en permanent säkerhetsanordning, det vill säga val av en viss tjocklek på metallplåten, som att sätta in en blindplåt installerad i änden av rörledningen eller T-kopplingen.
När trycket i rörledningen stiger bryts arket för att uppnå tryckavlastning. Sprängplattor används vanligtvis i lågtrycksrörledningar med stor diameter, men i de flesta kemiska rörledningar med säkerhetsventiler finns det många typer av säkerhetsventiler, som i stort sett kan delas in i två kategorier, nämligen fjäderbelastade och hävstångsventiler.
Fjäderbelastade säkerhetsventiler förlitar sig huvudsakligen på fjäderns kraft för att uppnå tätning. När trycket i röret överstiger fjäderkraften öppnas ventilen av mediet, och vätskan i röret släpps ut, så att trycket minskar.
När trycket i röret sjunker under fjäderkraften stängs ventilen igen. Säkerhetsventiler av hävstångstyp förlitar sig huvudsakligen på viktkraften på hävstången för att uppnå tätning, och fjädertyp fungerar enligt principen. Valet av säkerhetsventil baseras på arbetstryck och arbetstemperatur för att bestämma den nominella trycknivån, och dess kaliberstorlek kan beräknas med hänvisning till relevanta bestämmelser.
Säkerhetsventilens strukturtyp och ventilmaterial bör väljas utifrån mediets natur och arbetsförhållanden. Säkerhetsventilens starttryck, test och godkännande har särskilda bestämmelser. Regelbunden kalibrering av säkerhetsavdelningen, tätningstryck och justeringar får inte göras godtyckligt under användning för att säkerställa säkerheten.
Publiceringstid: 1 december 2023